Ingvar Lundberg

Ingvar Lundberg

Professor i psykologi vid Göteborgs Universitet. Ingvar Lundberg (1934-2012) var och är en internationellt erkänd forskare inom läs- och skrivutveckling och dyslexi. Hans verk har varit av avgörande betydelse, och är högst aktuella både för praktisk tillämpning och som grund för fortsatt nationell och internationell forskning.

”Läs högt för era barn!”
En högläsningsstund innebär mycket mer än att förmedla bokens innehåll. Under högläsningen får barnen lära känna orden, hur de hör ihop och hur berättelser är uppbyggda. Det säger Ingvar Lundberg, professor emeritus i psykologi, och skapare av den framgångsrika Bornholmsmodellen.

– Föräldrar har ett stort ansvar när det gäller högläsning. Här får de chansen att visa barnen att läsning är viktigt, intressant och betydelsefullt i livet. Dessutom ger stunden tillsammans närhet. Barnet sitter kanske i knäet och får känna att här är det någon som tycker om mig. Högläsningsstunder är goda tillfällen att förmedla den känslan, säger Ingvar Lundberg.

Den personliga närvarons magi
Han talar om den personliga närvarons magi. Det är i samspelet mellan oss människor som utvecklingen sker. För att barnen ska kunna utvecklas och mogna språkligt, socialt och emotionellt krävs närvaro och samspel med andra människor.

– Barn lär sig inte saker när de sitter isolerade som små forskare. Det är i mötet med andra som utvecklingen sker. Det är det som är den personliga närvarons magi. TV:n har inte alls samma genomslagskraft.

Barn som får höra många berättelser får bättre beredskap inför skolan. Det ger en inre föreställning om vad man kan förvänta sig av böcker och historier. Läs berättelserna med inlevelse! Låt barnen känna att ni också tycker att boken är spännande och att det är intressant att läsa böcker. Det är några av Ingvar Lundbergs råd för att väcka och behålla barns intresse för orden och bokstäverna.

Men för att barn ska lyckas lära sig läsa, knäcka den alfabetiska koden, krävs att de först förstår att orden har en så kallad formsida. Med det menas förståelsen för att språket består av ord, som inte bara betyder något utan också låter på ett visst sätt, är uppbyggda av ljud och att innehåll och form inte har något med varann att göra. ”Tåg” är ett kort ord, men tåg kan ju vara väldigt långa. Rimlekar och ramsor är ett sätt att öva barnen i att förstå ordens formsida.

– Språket är en avgörande förutsättning för att fungera som människa. Annars blir man ett barfotabarn i livet, en halv människa utan ord. Det är helt avgörande för skolframgången och vägen till orden går genom skriften, säger Ingvar Lundberg.

Bornholmsmodellen
För mer än 20 år sedan genomförde Ingvar Lundberg ett språkligt experiment på Bornholm under ett år. Resultaten har lett till Bornholmsmodellen som använts i många skolor sedan dess. Bornholmsmodellen passar bra från förskoleklass, eventuellt något år tidigare. Men för de yngre på förskolan passar en mjukare modell bättre, säger Ingvar Lundberg.

– Då behöver man inte vara lika skolmässig som Bornholmsmodellen. Stimulera språket genom sagoläsning, berättelser, prata med barnen och fördela tilltalet mellan alla barn, inte bara de pratglada. Alla behöver verbal stimulans.

Fördelar med högläsning
Alla barn har nytta och nöje av högläsning:

  • Barnen får tidigt lära sig skriftspråkets konventioner – att man läser från vänster till höger, uppifrån och ned m.m.

  • De skrivna orden stimulerar läsaren att uttala orden tydligare än vid vanliga samtal. Det ger barnen klarare inre föreställningar om hur ord är uppbyggda.

  • Barnen får möta nya ord; ord som de sällan får höra i vanliga samtal. Det berikar deras ordförråd.

  • Barnen får möta skriftspråkets egenart – den speciella meningsbyggnaden, litterära former och uttryckssätt som aldrig hörs i vanliga samtal.

  • Efter hand får barnen klart för sig hur berättelser brukar vara uppbyggda, vilket ger dem en god beredskap inför den egna läsningen i framtiden.

  • Barnen upptäcker i böckerna en värld av äventyr, spänning, kunskap och glädje. Det banar väg för deras eget intresse för läsning och litteratur.

  • Barnen får öva sig att vara uppmärksamma, koncentrerade och stilla under en längre period när de följer bokens handlingsförlopp.

Att uppleva högläsning handlar också om att själv utveckla en intellektuell vana att använda texter. Det är en kraftfull social inlärningsprocess där vuxna fungerar som modeller som demonstrerar läsandets glädje och långsiktiga värde.

Efter ”Språklekar i förskolan – före Bornholmslekarna” av Ingvar Lundbe