Barn med dyslexi behöver extra hjälp med läs- och skrivinlärningen, helst både i skolan och i hemmet. Om du som lärare har ett gott samarbete med föräldrarna är mycket vunnet. Det blir en trygghet för barnen om de vuxna runt omkring jobbar mot samma mål. Även föräldrarna behöver känna stöd från skolan och de uppskattar dina råd och tips om vad de konkret kan göra för att hjälpa sina barn.
Märker du att någon av dina elever får kämpa extra mycket med sin läs- och skrivutveckling är det viktigt att han eller hon får hjälp så fort som möjligt. En utredning är en bra och viktig början för rätta åtgärder och det är rektors ansvar att se till att en utredning görs om någon kring barnet uttrycker ett behov. Ett barn som redan tappat mycket självförtroende är svårare att hjälpa. Dessutom är risken stor att barnet hamnar efter även i andra ämnen, eftersom mycket i skolan bygger på att man kan lära sig saker genom att läsa. De flesta föräldrar är tacksamma för material som man kan öva med hemma. En god tumregel är att man lär i skolan, men kan öva hemma.
Självkänslan
Självkänslan kan få sig en ordentlig törn när barn märker att de inte hänger med klasskamraterna i läs- och skrivutvecklingen. Det kan i sin tur smitta av sig på inlärningen i andra ämnen och på den allmänna motivationen att lära. En viktig uppgift för dig som lärare är därför att hjälpa barnet att avgränsa problemen, och lyfta fram sådant som går bra. Beröm fungerar bättre än kritik som morot! I uppgifter där stavningen inte är huvudsaken kan man bortse från stavfelen och fokusera på innehållet. Är det historieprov, rätta utifrån kunskaper, inte utifrån stavning och meningsbyggnad. Det kan också var bra att prata öppet med hela klassen om att alla barn är olika. Att behöva öva extra för att få flyt på läsningen och skrivningen är inget konstigt, och andra barn kan behöva träna på andra saker. Vissa lär sig t ex snabbt läsa kartor, andra inte.
Mindre klasser, mer tid
Mindre klasser är extra bra för elever i behov av särskilt stöd. Läs- och skrivträning bör ske i en mycket liten, väl sammansatt, grupp tillsammans med en utbildad läspedagog. Ofta är enskild undervisning den bästa lösningen.
Skräddarsydd läs- och skrivträning är nödvändig, men elever med läs- och skrivsvårigheter behöver också annat stöd för att klara skolgången. De flesta av dem behöver mer tid på sig för att klara uppgifter som t ex lästalen i matten, skriftliga redovisningar och läxprov. Muntliga redovisningar är viktiga och vissa barn med läs- och skrivsvårigheter behöver mer avskildhet för att underlätta koncentrationen eller hjälp med att få texter och uppgifter upplästa. Här spelar inlästa läromedel och skönlitterära böcker en viktig roll. Vid skriftliga prov kan muntlig komplettering ge en rättvisande bild av elevens kunskap.
Stöd i klassrummet
Kom ihåg att svårigheter med läsning och skrivning påverkar mycket av det som kanske känns som självklarheter i klassrummet, t ex att
skriva av från tavlan Elever med läs- och skrivsvårigheter måste kolla varje ord som ska skrivas av många, många gånger. Att ideligen skifta fokus mellan tavla och eget papper tar lång tid och är mödosamt. Ge istället eleverna ett papper med färdiga anteckningar. Då kan eleverna koncentrera sig på inlärningen istället för på bokstäverna.
föra anteckningar För många elever är det svårt eller omöjligt att lyssna och skriva samtidigt. Förbered så att dessa elever kan få en kort sammanfattning av dig på papper efter lektionen.
hitta information Att ”skumläsa” är mycket svårt för elever som har svårt att läsa. Att hitta information från blandade källor kan därför bli oöverstigligt. På internet kan det bli knepigt att söka information, dels för att man stavar fel (även om många sökmotorer idag hjälper till en del), dels för att man har svårt att snabbt skaffa en överblick och bedöma om man fått en relevant träff. Hjälp de barn som behöver det, genom att bryta ner och avgränsa uppgifterna i mindre, mer överstigliga delar. Digitala ordböcker, där man inte behöver kunna stava till orden man söker, kan vara till stor hjälp. Det finns också många andra pedagogiska och kompensatoriska datorprogram som kan underlätta läs- och skrivinlärningen.
Vad kan jag som lärare göra?
Barn med dyslexi behöver extra hjälp med läs- och skrivinlärningen, helst både i skolan och i hemmet. Om du som lärare har ett gott samarbete med föräldrarna är mycket vunnet. Det blir en trygghet för barnen om de vuxna runt omkring jobbar mot samma mål. Även föräldrarna behöver känna stöd från skolan och de uppskattar dina råd och tips om vad de konkret kan göra för att hjälpa sina barn.
Märker du att någon av dina elever får kämpa extra mycket med sin läs- och skrivutveckling är det viktigt att han eller hon får hjälp så fort som möjligt. En utredning är en bra och viktig början för rätta åtgärder och det är rektors ansvar att se till att en utredning görs om någon kring barnet uttrycker ett behov. Ett barn som redan tappat mycket självförtroende är svårare att hjälpa. Dessutom är risken stor att barnet hamnar efter även i andra ämnen, eftersom mycket i skolan bygger på att man kan lära sig saker genom att läsa. De flesta föräldrar är tacksamma för material som man kan öva med hemma. En god tumregel är att man lär i skolan, men kan öva hemma.
Självkänslan
Självkänslan kan få sig en ordentlig törn när barn märker att de inte hänger med klasskamraterna i läs- och skrivutvecklingen. Det kan i sin tur smitta av sig på inlärningen i andra ämnen och på den allmänna motivationen att lära. En viktig uppgift för dig som lärare är därför att hjälpa barnet att avgränsa problemen, och lyfta fram sådant som går bra. Beröm fungerar bättre än kritik som morot! I uppgifter där stavningen inte är huvudsaken kan man bortse från stavfelen och fokusera på innehållet. Är det historieprov, rätta utifrån kunskaper, inte utifrån stavning och meningsbyggnad. Det kan också var bra att prata öppet med hela klassen om att alla barn är olika. Att behöva öva extra för att få flyt på läsningen och skrivningen är inget konstigt, och andra barn kan behöva träna på andra saker. Vissa lär sig t ex snabbt läsa kartor, andra inte.
Mindre klasser, mer tid
Mindre klasser är extra bra för elever i behov av särskilt stöd. Läs- och skrivträning bör ske i en mycket liten, väl sammansatt, grupp tillsammans med en utbildad läspedagog. Ofta är enskild undervisning den bästa lösningen.
Skräddarsydd läs- och skrivträning är nödvändig, men elever med läs- och skrivsvårigheter behöver också annat stöd för att klara skolgången. De flesta av dem behöver mer tid på sig för att klara uppgifter som t ex lästalen i matten, skriftliga redovisningar och läxprov. Muntliga redovisningar är viktiga och vissa barn med läs- och skrivsvårigheter behöver mer avskildhet för att underlätta koncentrationen eller hjälp med att få texter och uppgifter upplästa. Här spelar inlästa läromedel och skönlitterära böcker en viktig roll. Vid skriftliga prov kan muntlig komplettering ge en rättvisande bild av elevens kunskap.
Stöd i klassrummet
Kom ihåg att svårigheter med läsning och skrivning påverkar mycket av det som kanske känns som självklarheter i klassrummet, t ex att
Elever med läs- och skrivsvårigheter måste kolla varje ord som ska skrivas av många, många gånger. Att ideligen skifta fokus mellan tavla och eget papper tar lång tid och är mödosamt. Ge istället eleverna ett papper med färdiga anteckningar. Då kan eleverna koncentrera sig på inlärningen istället för på bokstäverna.
För många elever är det svårt eller omöjligt att lyssna och skriva samtidigt. Förbered så att dessa elever kan få en kort sammanfattning av dig på papper efter lektionen.
Att ”skumläsa” är mycket svårt för elever som har svårt att läsa. Att hitta information från blandade källor kan därför bli oöverstigligt. På internet kan det bli knepigt att söka information, dels för att man stavar fel (även om många sökmotorer idag hjälper till en del), dels för att man har svårt att snabbt skaffa en överblick och bedöma om man fått en relevant träff. Hjälp de barn som behöver det, genom att bryta ner och avgränsa uppgifterna i mindre, mer överstigliga delar. Digitala ordböcker, där man inte behöver kunna stava till orden man söker, kan vara till stor hjälp. Det finns också många andra pedagogiska och kompensatoriska datorprogram som kan underlätta läs- och skrivinlärningen.