Vad kan jag som pedagog göra?

Barn med dyslexi behöver extra hjälp för att lära sig läsa och skriva, både i skolan och hemma. Om du som lärare har ett gott samarbete med föräldrarna är mycket vunnet. Det blir en trygghet för barnen om de vuxna runt omkring jobbar mot samma mål. Föräldrarna behöver känna stöd från skolan och de uppskattar råd och tips om vad de konkret kan göra för att hjälpa sina barn. De flesta föräldrar är tacksamma för material som de kan öva med hemma. En god tumregel är att man lär i skolan, men övar hemma.

Märker du att någon av dina elever kämpar extra mycket med sin läs- och skrivutveckling behöver han eller hon få hjälp så fort som möjligt. Ett barn som redan tappat självförtroendet är svårare att hjälpa. Dessutom är risken stor att barnet hamnar efter också i andra ämnen, eftersom mycket i skolan bygger på att man kan läsa.

En utredning är en viktig början för att hitta rätt åtgärder och det är rektors ansvar att se till att en utredning görs om någon kring barnet uttrycker att behovet finns.

Självkänslan

Självförtroendet kan få en ordentlig törn när ett barn märker att han eller hon inte hänger med klasskamraterna i läs- och skrivutvecklingen. Ofta smittar det i sin tur av sig på inlärningen i andra ämnen och på den allmänna motivationen att lära. En viktig uppgift för dig som lärare är därför att hjälpa barnet att avgränsa problemen och lyfta fram sådant som går bra. Beröm fungerar bättre än kritik! I uppgifter där stavningen inte är huvudsaken ska du bortse från stavfelen och fokusera på innehållet. Är det historieprov, rätta utifrån kunskaper, inte utifrån stavning och meningsbyggnad.

Det är också bra att prata öppet med hela klassen om att alla barn är olika. Att behöva öva extra för att få flyt på läsning och skrivning är inget konstigt, andra barn kan behöva träna på andra saker. Vissa lär sig t ex snabbt att läsa kartor, andra inte.

Mindre klasser, mer tid

Mindre klasser är extra bra för elever i behov av särskilt stöd. Läs- och skrivträning bör ske i en liten, väl sammansatt, grupp tillsammans med en utbildad läspedagog. Ofta är enskild undervisning den bästa lösningen.

Skräddarsydd läs- och skrivträning är nödvändig, men elever med läs- och skrivsvårigheter behöver också andra stöd för att klara skolgången.  De flesta behöver mer tid på sig för att klara uppgifter som t ex lästal i matten, skriftliga redovisningar och prov. Vid skriftliga redovisningar och prov kan muntlig komplettering ge en mer rättvis bild av elevens kunskap.

Vissa barn med dyslexi behöver avskildhet för att kunna koncentrera sig medan andra behöver hjälp med att få texter upplästa. Inlästa läromedel och böcker är till stor nytta.

Stöd i klassrummet

Kom ihåg att svårigheter med att läsa och skriva påverkar mycket av det som känns som självklarheter i klassrummet, t ex att

  • skriva av från tavlan
    Elever med läs- och skrivsvårigheter måste kontrollera varje ord som ska skrivas av många gånger.  Att ideligen skifta fokus mellan tavla och eget papper tar tid och är mödosamt. Ge istället eleven ett papper med färdiga anteckningar. Då kan han eller hon koncentrera sig på inlärningen istället för på bokstäverna.
  • föra anteckningar
    För många elever är det svårt, eller rentav omöjligt, att lyssna och skriva samtidigt. Förbered så att dessa elever kan få en kort sammanfattning av dig på papper efter lektionen.
  • hitta information
    Att skumma en text är besvärligt för elever som har svårt att läsa. Att hitta information från flera olika källor kan därför bli oöverstigligt. På internet är det knepigt att söka information, dels för att man stavar fel, dels för att man har svårt att snabbt få en överblick och bedöma om  en träff är relevant. Hjälp de barn som behöver det, genom att bryta ner och dela upp uppgifterna i mindre, mer överkomliga bitar. Digitala ordböcker, där man inte behöver kunna stava till orden man söker, är till stor hjälp. Det finns också många pedagogiska och kompensatoriska datorprogram som kan underlätta läs- och skrivinlärningen.