En del barn har lätt för att lära sig läsa medan andra behöver kämpa betydligt mer för att erövra bokstäverna och orden. Det är lätt att känna sig maktlös när ens barn har problem med läs- och skrivutvecklingen, men det finns mycket vi som föräldrar kan göra.
Av egen erfarenhet vet vi på Kod-Knäckarna hur svårt det kan vara när man på bästa sätt vill hjälpa sitt barn. Var ska man söka information, hur ska man sålla i den och undvika att drunkna i den när man väl hittar den? Och vad är skolans roll i det hela?
Öva och repetera
Du är i första hand ditt barns förälder och du ska inte ta över lärarens uppgift kring läs- och skrivinlärningen. Men det är en stor fördel om du och läraren har ett gott samarbete, så att du kan hjälpa ditt barn med att öva hemma på det man lärt sig i skolan. Barn med dyslexi behöver mer övning och repetition än andra för att de grundläggande sambanden mellan ljud och bokstäver ska sätta sig. I skolan finns inte alltid den tiden, och då blir varje extra stund hemma värdefull. För ditt barn inger det en trygghet att känna att de vuxna runt omkring ”drar åt samma håll”.
Av läraren kan du få råd och tips om material och övningar. Vi på Kod-Knäckarna har också tagit fram övningsmaterial som du och ditt barn kan använda. Materialet är resultatet både av våra egna erfarenheter som föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter och av aktuell forskning. Du kan säkert också själv hitta på en mängd egna övningar som passar ditt barn.
Lek med språket!
Särskilda, förberedda övningar är bra att hålla på med – korta stunder. Men glöm inte att vardagen är full av andra tillfällen när du kan leka med språket och träna läs- och skrivförmågan med ditt barn, utan att det känns som plugg! Här är några exempel på vad ni kan göra.
Skoja om tokiga ord, hitta ord som rimmar (det går bra med nonsensrim också – ”Anna panna sockerkanna, Markus sparkus cykelbarkus…”), leta ord med samma begynnelseljud (Maja-moster-muffins-mysig-moln…), hitta alla ”S” i texten på mjölkpaketet, fundera över vad ord blir om man tar bort ett ljud i dem (”Vad blir ’gapa’ om jag tar bort ’g’?”)… Och försök svara på alla frågor om ord du får av ditt barn, och varför saker heter som de gör. Det är inte alltid så lätt, men försök! Visa ditt barn hur roligt och spännande språk kan vara.
Högläsning är en aktivitet som i högsta grad utvecklar språket och förbereder barnet för egen högläsning. När du läser för ditt barn har ni en mysig stund tillsammans, och i böckernas värld möter ni många nya och spännande ord att prata om och smaka på. Du själv uttalar orden tydligare när du läser än när du pratar till vardags, vilket gör att ditt barn får en skarpare uppfattning om hur orden egentligen lyder. De här orden bär sen barnet med sig. Ordförrådet vidgas, och ett rikt ordförråd rustar barnet inför skolan och livet. Små barn som lyssnar på sagor blir vana vid skriftspråket redan från unga år och har ett försprång gentemot andra när det blir dags att läsa och skriva på egen hand. Och kom ihåg att även lite äldre barn – ja, vuxna också – kan njuta av att någon läser för dem.
Det finns många sätt att få in enkla skrivövningar i vardagen. Ta dig de där extra minuterna som kanske krävs för att skriva inköpslistan tillsammans med ditt barn innan ni går och handlar. Det är väl investerad tid! Sänd vykort till släktingar, skicka sms och använd gärna datorn som ett komplement i skrivträningen. En del barn har lättare att koncentrera sig när de skriver på datorn än när de ska forma bokstäverna med penna på papper. Det blir snyggt och tydligt och är lätt att ändra om det blir fel. Får man dessutom laborera med olika teckensnitt och färger på bokstäverna, kan skrivandet lyfta ännu en nivå.
Det finns många roliga övningar som du och ditt barn kan göra tillsammans. Fler exempel hittar du bland annat på Kod-Knäckarnas dvd ”Hitta läsningen!”.
Barnens självkänsla
Det viktigaste vi kan hjälpa våra barn med, är att bevara deras självkänsla.
Hos barn med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter kan självkänslan få sig en ordentlig törn när de märker att de inte hänger med kompisarna i läs- och skrivutvecklingen. Det kan i sin tur färga av sig på andra delar av skolsituationen och ibland på livet i stort. Då behöver vi finnas där och påminna om våra barns starka sidor och om att alla, även vi själva, har både starka och svaga sidor. Att behöva öva extra för att få flyt på läsningen och skrivningen är inget konstigt – ditt barn är allt annat än ensamt, och andra barn kan behöva träna på andra saker. Vissa lär sig t ex snabbt att läsa kartor, andra inte.
Du stöttar ditt barn genom att hjälpa till att avgränsa problemen, och lyfta fram sådant som går bra. Beröm fungerar bättre än kritik som morot. I uppgifter där stavningen inte är huvudsaken kan man bortse från stavfelen och fokusera på innehållet. Är det historieprov i skolan bör provet rättas utifrån barnets kunskaper, inte utifrån stavning och meningsbyggnad. På så sätt håller barnet motivationen uppe och det är en viktig drivkraft för lärandet.
Sporra ditt barn och beröm varje framsteg hur litet det än må vara. Lyft fram de saker som ditt barn är bra på och de fina egenskaper ditt barn har som person. Hitta tid för att göra roliga saker ihop som barn och förälder, så att inte all tid läggs på skolarbetet.
Hur kan jag hjälpa mitt barn?
En del barn har lätt för att lära sig läsa medan andra behöver kämpa betydligt mer för att erövra bokstäverna och orden. Det är lätt att känna sig maktlös när ens barn har problem med läs- och skrivutvecklingen, men det finns mycket vi som föräldrar kan göra.
Av egen erfarenhet vet vi på Kod-Knäckarna hur svårt det kan vara när man på bästa sätt vill hjälpa sitt barn. Var ska man söka information, hur ska man sålla i den och undvika att drunkna i den när man väl hittar den? Och vad är skolans roll i det hela?
Öva och repetera
Du är i första hand ditt barns förälder och du ska inte ta över lärarens uppgift kring läs- och skrivinlärningen. Men det är en stor fördel om du och läraren har ett gott samarbete, så att du kan hjälpa ditt barn med att öva hemma på det man lärt sig i skolan. Barn med dyslexi behöver mer övning och repetition än andra för att de grundläggande sambanden mellan ljud och bokstäver ska sätta sig. I skolan finns inte alltid den tiden, och då blir varje extra stund hemma värdefull. För ditt barn inger det en trygghet att känna att de vuxna runt omkring ”drar åt samma håll”.
Av läraren kan du få råd och tips om material och övningar. Vi på Kod-Knäckarna har också tagit fram övningsmaterial som du och ditt barn kan använda. Materialet är resultatet både av våra egna erfarenheter som föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter och av aktuell forskning. Du kan säkert också själv hitta på en mängd egna övningar som passar ditt barn.
Lek med språket!
Särskilda, förberedda övningar är bra att hålla på med – korta stunder. Men glöm inte att vardagen är full av andra tillfällen när du kan leka med språket och träna läs- och skrivförmågan med ditt barn, utan att det känns som plugg! Här är några exempel på vad ni kan göra.
Det finns många roliga övningar som du och ditt barn kan göra tillsammans. Fler exempel hittar du bland annat på Kod-Knäckarnas dvd ”Hitta läsningen!”.
Barnens självkänsla
Det viktigaste vi kan hjälpa våra barn med, är att bevara deras självkänsla.
Hos barn med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter kan självkänslan få sig en ordentlig törn när de märker att de inte hänger med kompisarna i läs- och skrivutvecklingen. Det kan i sin tur färga av sig på andra delar av skolsituationen och ibland på livet i stort. Då behöver vi finnas där och påminna om våra barns starka sidor och om att alla, även vi själva, har både starka och svaga sidor. Att behöva öva extra för att få flyt på läsningen och skrivningen är inget konstigt – ditt barn är allt annat än ensamt, och andra barn kan behöva träna på andra saker. Vissa lär sig t ex snabbt att läsa kartor, andra inte.
Du stöttar ditt barn genom att hjälpa till att avgränsa problemen, och lyfta fram sådant som går bra. Beröm fungerar bättre än kritik som morot. I uppgifter där stavningen inte är huvudsaken kan man bortse från stavfelen och fokusera på innehållet. Är det historieprov i skolan bör provet rättas utifrån barnets kunskaper, inte utifrån stavning och meningsbyggnad. På så sätt håller barnet motivationen uppe och det är en viktig drivkraft för lärandet.
Sporra ditt barn och beröm varje framsteg hur litet det än må vara. Lyft fram de saker som ditt barn är bra på och de fina egenskaper ditt barn har som person. Hitta tid för att göra roliga saker ihop som barn och förälder, så att inte all tid läggs på skolarbetet.