[slideshow exclude=]

Martin Ingvar: Alla barn har rätt till bra läsning

Martin Ingvar

För framgång i skolan krävs en lyckad språkinlärning, vilket i sin tur kräver bättre kompetens i läsinlärning hos lärarna. Men där har den svenska skolan svikit barnen på senare år, säger hjärnforskaren Martin Ingvar, som vill att lärarutbildningen ska fokusera mer på läs- och skrivinlärning.

För personer utan dyslexi är läsandet till stor del automatiserat, förklarar Martin Ingvar, som är en av Sveriges mest framstående hjärnforskare och en van debattör när det gäller barnens behov i skolan.

Hjärnan snabbkopplar och snabbavkodar sekvenser som innebär att mycket av intrycken sker automatiskt. Detta gör att hjärnans arbetsminne avlastas, läsningen kan ske utan större ansträngning och går fortare.

Arbetsminnet jobbar för hårt

Om avkodningen inte sker automatiskt blir det ett hårdare tryck på arbetsminnet – och det är vad som händer hos personer med dyslexi. Då sjunker läsförståelsen och läshastigheten.

– Och det blir jättetråkigt att läsa, vilket gör att barnen inte läser. Bristen på automatisering syns när man studerar hjärnan genom att språksystemet får arbeta mer och arbetsminnet lyser som ett tivoli även när den enklaste text läses.

Mer läsmetodik i lärarutbildningen

En god läsförmåga är nyckeln till mycket här i livet, bland annat till en framgångsrik skolgång. Men allt fler barn har svårigheter med att lära sig läsa och skriva, och en bristande pedagogik är den största orsaken. Svensk skola och lärarutbildning har försämrats när det gäller hur man tränar elever i att läsa och skriva. För att vända detta vill Martin Ingvar se mer läsmetodik integrerad i lärarutbildningen.

– Vi ska ha en modern skola och en modern pedagogik. Att ändra en struktur som lärarhögskolan är en långsiktig process som kräver kraftfulla tag, där alla nivåer måste samverka. Det räcker inte med departement och skolverk. Alla måste involveras.

Öva, öva, öva

Martin Ingvar drar paralleller mellan att läsa och att spela fotboll. Vissa barn blir bättre på att spela fotboll, andra blir bättre på läsning. Men gemensamt är att båda färdigheterna kräver övning, mycket övning. För personer med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter krävs extra mycket träning.

För bästa resultat ska de rätta insatserna sättas in redan i årskurs 1 och arbetet måste följas upp. Det behövs mätningar för att se hur effektivt arbetet är. Men mätningar av barns resultat leder ofta till diskussioner om betyg.

– Betygen kan ha det goda med sig att pedagogikens effektivitet kan mätas. Om alla i klassen läser dåligt är det knappast barnens fel. Hur många kan läsa i din klass? Om tio inte kan läsa – vad har du gjort för att ändra detta? Hur ska du som lärare göra det bättre? avslutar Martin Ingvar.